ledsen tjej

Jag hann med både dusch och vila innan jag gick för att hämta barnen. Och tur var det för när jag kom fram till dagis hittade jag en riktigt ledsen tjej som ramlat av en cykel och skrapat knä, höft och armbåge. =( När jag lugnat henne lite ville hon hem - fort - och jag skulle bära henne. Haha tur att hon har en mamma som tränat idag och är stark som en oxe. Sonen var otroligt duktig och promenerade så snällt bredvid "hur går det, känns det bättre?". På vägen hem slog det mig just att hon inte hade varit med något fröken, och jag hade inte heller sett vurpan, så jag frågade henne varför hon stod alldeles själv. Hon hade inte vågat säga till någon fröken, hon ville till sin mamma.
Jag vet att hon älskar sina fröknar otroligt mycket, men ersätta mamma kan de inte. Det gör ont i mig att veta att hon inte har den tryggheten. Fatta att min lilla bebis (jaja snart 5 år då) gick och gömde sig. Önskar jag kunde finnas där för henne jämt.
Hur som så gick ju allt bra. Vi har duschat av henne och plåstrat om. Gick till sjuksköterske-grannen och fick stora fina kompresser. Och så har vi konstaterat att det inte går att sitta hur som helst på toaletten när man ska kissa. Hon låg nästan ner för att slippa böja höft och knä. Jag fick duscha av mig igen...